Samlat “vetvärt” om elmarknaden

Det händer mycket på distributionssidan och flera faktorer påverkar de kommande årens elmarknad.

Här nedan följer ett par förändringar som jag tycker är bra att ha koll på. Lägger även till ett par nyheter om produktionsrekord.

Priskoppling i Nordvästra Europeiska regionen klar den 4 februari 2014

2013-12-18

Elbörserna och systemoperatörerna i Nordvästra Europa har enats om att implementera den gemensamma prisberäkningen för dagenförehandeln. Lanseringen sker den 4 februari 2014 för leveransdygnet därpå.http://www.svk.se/Press/Nyheter/Nyheter-pressmeddelanden/Allmant/Priskoppling-i-Nordvastra-Euroepiska-regionen-senarelaggs/

Svenska effektreserven utvärderad i ny rapport

2013-10-15

Svenska kraftnät har på regeringens uppdrag följt upp den pågående avvecklingen av Sveriges effektreserv för el. En rapport har nu lämnats till Näringsdepartementet. http://www.svk.se/Press/Nyheter/Nyheter-pressmeddelanden/Nyheter/Svenska-effektreserven-utvarderad-i-ny-rapport/

Avgiften för anslutning till stamnätet

2013-10-01

Svenska kraftnäts styrelse har fastställt nya principer för beräkning av avgiften vid anslutning till stamnätet. Beslutet innebär att reglerna förenklas och anpassas till att nätets flöden numera förändras snabbt. http://www.svk.se/Press/Nyheter/Nyheter-pressmeddelanden/Nyheter/Avgiften-for-anslutning-till-stamnatet/

Dansk Vindkraft producerar nu till riktigt stor andel av Danmarks behov.

http://www.energinet.dk/EN/El/Nyheder/Sider/2013-var-et-rekordaar-for-dansk-vindkraft.aspx 

NYTT SVENSKT VINDKRAFTREKORD IGEN. Mellan 12 och 13 på söndagen den 1 december sattes återigen nytt rekord bara 3 dagar efter det gamla. Det nya rekordet är enligt prognosen knappt 4000 MW. Läs mer på http://www.vindstat.nu/stat/index.htm

 

/Jens Sperens

Work-shop – Lokal nytta av vindkraft—vad är det?

Vindkraftcentrum i Barentsregionen bjuder in till work-shop:

Tid /plats: Onsd 29 januari 12.30– 15.30 Margaretasalen, Glommersträsk kyrka.

Det byggs vindkraft i våra norrländska kommuner. Det både i form av enskilda vindkraftverk samt större parker. Markbygden 1101 i Piteå är en av dem, Jokkmokksliden i Malå en annan. Vindkraften syns och gör ett avtryck på flera sätt. Men vad för vindkraften med sig? Hur ser det ut i grannkommunen och vad får vi ut av det? Hur kan vindkraft bli en viktig del i Omställningsrörelsen, mot ett hållbart samhälle? Vindkraftcentrum ger sig ut på en informationsturné och startar i Glommersträsk, en av de orter som står inför vindkraftetableringar.

Dagen ger en inblick i vindkraftens roll i omställningen till ett hållbart samhälle och vad sam- hällen kan tjäna på vindkraft.
Program:

 Lokal nytta i Markbygden och Piteå Jonas Lundmark, Vindkraftcentrum, berättar om läget i regionen och vilka lokala effekter som Markbygdenprojektet fört med sig.

 Vindkraftens roll i energisystemet och möjligheter i vår region Hur ser det ut i kommunen och i resten av världen? Fred Nordström, Nenet.

 Vindkraften lokalt. Nytta och del i Omställningsrörelsen Cicci Andersson, Hela Sverige ska leva, berättar om HSSL och deras arbete för att entusiasmera bygder att ta till vara den lokala nyttan med vindkraft.

 Vikten av att sätta omställningsfrågorna på dagordningen och inte bara fortsätta som vanligt. Gösta Eriksson, Naturskyddsföreningen i Norrbotten,

 Hur är det att bo i en vindkraftpark? Byautvecklingen i Malå/Springliden – Roland Lundquist , närboende berättar om sina erfarenheter och hur viktigt det är med lokalt engagemang

 Vindkraft på Brattberget, senaste nytt. Anders Nilsson, Kraftö vind

Dagen avrundas med frågestund och gemensam diskussion.
Tid /plats: Onsd 29 januari 12.30– 15.30 Margaretasalen, Glommersträsk kyrka. Deltagandet är kostnadsfritt och vi bjuder på kaffe. Föranmälan till: Jonas.Lundmark@pitea.se eller på 0911-697048 behövs dock, senast 27/1

Inbjudan som pdf finns på följande länk: Lokal_nytta_Vindkraft_glommersträsk2014

Kolla dina rotorblad för säkerhets skull

Tidningen Ny teknik skriver om vikten av att kolla vindkraftverkens rotorblad med jämna mellanrum. Små skador kan växa till stora problem om olyckan är framme.

Danmarks Vindmølleforening har undersökt flera vindkraftverk i Danmark och funnit små skador på många rotorblad. De små skadorna kan verka harmlösa, men med tiden kan de växa och bli större. Om vindkraftverket måste stannas för att skadorna ska kunna lagas, betyder det ett inkomstbortfall som blir högre ju värre skadan är.

Men skadorna kan även försämra vingarnas aerodynamik, vilket kan göra att elproduktionen sjunker.

Många vindkraftägare kanske förlitar sig på sitt serviceavtal, som i de flesta fall säger att maskindelarna ska servas. Men det betyder inte per automatik att också rotorbladen gås igenom regelbundet.

Fredrik Lindahl är ledamot i styrelsen för Svensk Vindkraftförening, som har många mindre vindkraftsägare bland de cirka 2 000 medlemmarna.

– Vi har inte gjort någon egen undersökning om hur ofta vingar inspekteras, så jag kan inte uttala mig generellt. Men visst ser jag problematiken. I bistra ekonomiska tider kan det hända att en liten ägare tänker kortsiktigt och sparar in på underhållet, säger han till Ny teknik.

Vindkraftsutbyggnad för hundratals miljarder

Elektronik i Norden skriver att energiinvesteringarna under nästa år väntas uppnå 40,1 miljarder kronor eller 13 procent, vilket är rekord.

– Energibranschen har sedan tiotalet år tillbaka gjort massiva investeringar på nästan 300 miljarder kr totalt. Den höga nivån på 30-35 miljarder kr årligen väntas bestå även de närmaste åren. Därmed svarar vi för cirka 40 procent av de samlade industriinvesteringarna i Sverige, säger Kjell Jansson, Svensk Energis vd till Elektronik i Norden.

Utbyggnaden av vindkraften torde handla om cirka 100 miljarder kronor, under de senaste åren.

Industrins investeringar blir i år 55,9 miljarder kronor (vilket är minus 2 procent). Nästa år väntas investeringarna öka till 57,7 miljarder kronor. Då blir energiinvesteringarna hela 41 procent av de samlade industriinvesteringarna i Sverige, skriver Elektronik i Norden.

Landsting i Norrland satsar på vindkraft

Enligt en rundringning som Vindbruk gjort bland landstingen i Norrland, visar det sig att flera landsting satsar på miljövänlig energi.

Landstinget i Gävleborg och Jämtland driftsätter vindkraftverk i Kalmar, under början av nästa år. Beslutet togs i Gävleborg efter flera års debatt, medan processen gick mycket fort i Jämtland.

Västernorrlands landsting satsar på solel. Länsmuséet har en solanläggning på 5 kW installerad effekt, Sollefteå sjukhus har en anläggning som på 50 kW. Anläggningen på Sollefteå sjukhus är för övrigt en slags kombinationsåtgärd: man ville kunna skärma av solljuset med en slags markiser och satte då solceller i lamellerna. Man planerar även att under 2014 ta i drift solelsanläggningar på 120 kW vardera på sjukhusen i Sundsvall och Ö-vik.

 

Sveriges klimatsmartaste?

Västerbottens läns landsting strävar efter att bli Sveriges klimatsmartaste landsting. Strävan är att elen i framtiden ska komma från hundra procent förnyelsebara källor samt att elförbrukningen totalt sett ska minska. Även tjänsteresor är något man i Västerbotten vill minska på, till förmån för miljön. Landstinget har därför satsat mycket på videokonferenser.

Norrbottens läns landsting, däremot, har inga konkreta planer på att köpa förnyelsebar energi. Man anser det vara problematiskt att upphandla el från till exempel vindkraftverk, eftersom lagen om offentlig upphandling förbjuder landsting att bara köpa lokalt producerad energi från länet. Man måste alltid välja det nationellt billigaste alternativet.

Kronprinsessan tog höjd för vinden i Markbygden

IMG_2499 - ettaKronprinsessan Victoria möttes av strålande solsken, när hon idag besökte Skogbergets vindkraftspark, där Svevind och Enercon bygger vindkraftverk i projektet Markbygden 1101.

Syftet med besöket var att Kronprinsessan skulle fördjupa sina kunskaper om förnybar energi. Värdar för besöket var Peter Roslund (S), kommunalråd i Piteå, och Sven-Erik Österberg (S), landshövding i Norrbottens län.

Dagen började med ett besök på Skogberget. Kronprinsessan Victoria hissades upp i en korg för att kunna se ett närmare 70 meter högt betongtorn, som utgör basen för ett av många vindkraftverk som för närvarande byggs i parken. Innan tornet är färdigt, ska det ha fått en fortsättning bestående av ett ståltorn och sist ska motorn med rotorbladen kröna verket.

IMG_2478 - korgDärefter åt Kronprinsessan med följe lunch i en kåta mitt i vindkraftsparken. Där fick Kronprinsessan träffa representanter för vindkraftsbygget, bland annat Svevind och Enercon.

IMG_2544 - gruppEfter lunch åkte Kronprinsessan till Solander Science Park i Piteå. Det är idag ett forskningshus för bioraffinaderi. Här samlas forskare och företagare för att utveckla nya produkter och drivmedel med skogen som råvara.

Världens enda fabrik för talldiesel finns till exempel i Piteå. Och Pite energi har i sin testanläggning för solenergi funnit att Piteås 2 000 årliga soltimmar mycket väl kan mäta sig med Melbourne i Australien, som har 2 100 soltimmar per år. Snön och kylan har dessutom en positiv effekt, tack vare att ljuset reflekteras bra i snö och kylan.

Nytt bolag på väg att bildas

– Vi i norra Sverige börjar vara i en sådan situation, att vi kommer att ha stor tillgång till energi. Och då finns det två möjligheter. Antingen skeppar vi iväg råvarorna och bygger fabriker i Europa – eller så bygger vi anläggningar här uppe, som kan tillvarata energin. Detta är en historisk chans för oss. Och det Piteå ska göra, är att samla kraften i ett bolag som ska stötta de företag som finns, säger Robert Bergman, projektledare för Technical Visits på Piteå Presenterar.

Är det ett blivande bolag?

– Ja. Om allt går som det är tänkt, kommer bolaget att vara igång under januari 2014. Den part som driver det just nu, är kommunen, säger Bergman till Vindbruk.

IMG_2585 - Robert

En båt kommer lastad…

1Byggnationerna av de 36 vindkraftverken på Skogberget i östra delen av Markbygden-området, som Vindbruk berättat om tidigare, kräver minst sagt stora transporter. Betongfundament, rör, generatorer och rotorblad, till exempel. Mycket av detta kommer från kontinenten med båt till Piteå hamn, där det lossas och mellanlagras eller skickas vidare direkt till byggarbetsplatsen.

Byggnationerna av vindkraftverken i Markbygden har inneburit en smärre boom för Piteå hamn. Årligen passerar 1,7 miljoner ton gods hamnen. Det mesta är sågade trävaror, pappersprodukter (från ortens pappersbruk) samt olja/petroleumprodukter. Men på senare tid har man alltså börjat hantera delar till vindkraftsbygget.

Vid lyft av gods som väger över 65 ton – eller om man behöver två kranar, till exempel när man lossar långa rör eller vingblad – används en extra kran, som hyrts in av Shorelink, som svarar för lossningen av vindkraftsmaterielen.

2Ett vanligt fartyg har 100 betongdelar och lossas på två skift. Betongen lastas på trailers sex dagar i veckan. Större fartyg lossas på tre skift. Varje skiftlag består av elva man inklusive arbetsledare.

Företaget Uddevalla specialtransporter svarar för marktransporten från hamnen ut till Skogberget. De 36 vindkraftverken kräver ungefär 2 600 körningar.

345Fotnot: Byggföretaget Enercon vill ha en buffert av materiel, ifall båttransporterna någon gång blir försenade. Därför har Piteå hamn varit tvungna att öka sin lagringskapacitet genom att ta större ytor på land i anspråk, där bland annat betongfundament och pelare lagts i väntan på vidare transport.

Under 2014 planerar Piteå hamn att bygga fler terminal- och lagerytor. Uppskattningsvis kommer man då att färdigställa 10 000 kvadratmeter ny lagringsyta.

Simone gav nytt produktionsrekord

När stormen Simone drog fram över Europa, stannade som sig bör vissa vindkraftverk. Men innan kraftverken slog till bromsen, hann det slås nytt produktionsrekord för el från vindkraftverk.

Dygnsrekordet – all time high – för producerad vattenkraft i Vattenfalls vindkraftsanläggningar i Europa ligger nu på 32 860 megawattimmar, enligt Vattenfall Wind Power Center.

Vindkraftparken i Zuidlob med 36 turbiner i centrala Nederländerna bidrog kraftigt till det nya rekordet. Den hårda blåsten medförde att anläggningen producerade tre gånger mer energi än normalt, enligt driftchefen Ruben Lindenburg.

Svensk vindenergi tror på rekordår

Svensk vindenergi tror att 2014 blir ett nytt rekordår för vindkraften eftersom produktion av el från vindkraft väntas installeras för omkring 900 MW.

– Att den starka utvecklingen fortsätter trots låga priser på el och elcertifikat visar att marknaden har stort förtroende för vindkraften. Sverige har utmärkta förutsättningar för vindkraft och utbyggnaden bidrar både till att stärka svensk ekonomi och till möjligheter att minska utsläppen på kontinenten genom ökad elexport, säger Annika Helker Lundström, vd Svensk Vindenergi i ett pressmeddelande.

Fram till utgången av 2016 beräknas vindkraftproduktionen fördubblas från dagens 8 TWh till 16 TWh.

Sammanlagt beräknas cirka 2 300 MW ny vindkraft installeras under åren 2014-2016. Kraftigt sjunkande kostnader för vindkraft de senaste åren ligger bakom den starka utvecklingen. För en del av de som investerade för bara några år sedan, när både kostnader och ersättningsnivåer var högre, krävs stigande priser på el eller elcertifikat för att skapa lönsamhet.

– Vi räknar med att vindkraften i Sverige kommer fortsätta att byggas ut med en produktionskapacitet motsvarande 2 TWh per år till och med 2016. Hur utvecklingen därefter artar sig beror helt på om nödvändiga justeringar görs i elcertifikatsystemet vid nästa kontrollstation, säger Mattias Wondollek, analytiker, Svensk Vindenergi.