Markbygden: Här blåser det för miljarder

Vindbruk publicerar idag ett längre reportaget från Markbygden, där Svevind och Enercon har som vision att bygga sammanlagt 1 101 vindkraftverk.

Ljudet från det 180 meter höga tornets rotorblad påminner lite om ljudet av vågor som slår in mot en solig sandstrand. Svisch…svisch… I hisnande 200 kilometer i timmen snurrar rotorbladen runt, runt, runt. Det 150 ton tunga maskinhuset i tornets topp vrider sig automatiskt, så att bladen alltid kan generera ström från det håll som vinden kommer.

Publik 1

Sitter det en motor högst upp som får bladen att snurra? Undrar någon i gruppen av besökare som denna molnfria dag i slutet av oktober 2013 bussats till Dragaliden, en vindkraftspark utanför Piteå, som ligger i närheten av det gigantiska vindkrafts-byggnadsprojektet Markbygden 1101.

Jag har faktiskt undrat över det själv. Undrat om det inte sitter en motor högt där upp i tornet. Om den där jättelika elvispen med en diameter på 82 meter verkligen snurrar av egen kraft. Eller, snarare, om den verkligen kan drivas av vinden. För de tre bladen väger 27 ton.

Men naturens krafter är starka. Det sitter inte någon gubbe i tornet. Bladen drivs verkligen enbart av vinden. Och vindenergin omvandlas till elkraft i ett maskinhus som saknar växellåda men inte broms. Om det blåser för hårt, stannar snurran. En alltför kraftig vind kan nämligen skada konstruktionen. Det måste blåsa sådär ”lagom” – och helst i en jämn takt – för att elström ska produceras optimalt.

Väg 1

“Markbygden” är ett samlingsnamn för byarna Koler, Långträsk, Lillpite, Roknäs, Sjulnäs, Svensbyn och Storsund, som alla ligger inom Piteå kommun. Visionen är att projektägaren Svevind och byggherren och delägaren Enercon innan år 2021 ska ha byggt 1 101 vindsnurror i trakten. Men tidsplanen är väldigt snäv och med stor sannolikhet kommer man inte att hinna bygga så många vindkraftverk under de åtta år som återstår. Men det finns i alla fall just nu tillstånd för att bygga 314 vindkraftverk i Markbygden, som är som en korridor i Piteå kommun där det blåser riktigt bra.

Om visionen skulle bli verklighet, skulle Markbygden utgöra det största vindkraftsområdet i hela Europa. Här skulle det kunna produceras mellan 8 och 12 TWh elektricitet per år, beroende på hur mycket det blåser. Det motsvarar en vattenkraftsutbyggnad av Pite, Kalix, Byske och Åby älv tillsammans.

Vy Dragaliden

Bara någon timmes bilresa från kusten, ligger landskapet Norrbottens högsta punkt, som höjer sig mer än 500 meter över havet. Dessutom korsas Markbygden sedan tidigare av tre stora kraftledningar, som ju behövs för att transportera strömmen vidare. Det gör området väldigt attraktivt för vindkraftsföretag.

När jag besöker Dragaliden är det på dagen två månader sedan den nuvarande IT- och energiministern Anna-Karin Hatt (Centerpartiet) invigde byggnationerna av den angränsande parken, Skogberget, som när den är klar ska hysa 36 vindkraftverk i den östra delen av Markbygden-området. Där blir verken lite högre (185 meter, inklusive rotorblad). Själva rotorbladen är 92 meter i diameter. Om allt går enligt plan, ska Skogbergets vindkraftspark vara igång inom några månader.

Sedan ska det byggas ytterligare 77 vindkraftverk i Ersträsk (i den västra delen av Markbygden). Man har redan börjat att bygga en genomfartsväg från den norra delen av Skogberget fram till Ersträsk-området. Flera andra vägar har också byggts, enkom för vindkraftverkens skull, så att personal och transporter kan komma fram. Tidigare fanns här bara skog. En täkt belägen mellan Kilberget och Ersträsk (norr om väg 543) ska bidra med materialförsörjning till Markbygden-projektet. För det går åt mycket betong vid bygget av fundamenten till varje vindkraftverk.

Verk 2

Att bygga allt detta kostar åtskilliga miljoner, ja, miljarder. Uppskattningar säger att det sammanlagt kan kosta mellan 56 och 70 miljarder att bygga allt detta. Det är en hisnande tanke att någon först kan betala för att bygga alla dessa vindkraftverk i mer eller mindre väglöst land – och sedan tjäna in samma summa under drygt tio år. Ett vindkraftverk har en beräknad livslängd på tjugo år, så när verket väl har genererat elektricitet motsvarande kostnaden för att byggas, kan ägarna till verket under minst tio år, så att säga, bara tjäna pengar på verket, under förutsättning att det blåser som man förutspått.

Men det kostar givetvis att underhålla verken. De tänkta elva hundra vindkraftverken kräver en styrka på ungefär 200 vindkraftstekniker, personer som dagligen ska övervaka verken och reparera alla fel som kan uppstå.

Himmel 5

Det finns idag ungefär 400 personer boende inom Markbygden. Det är en spillra av det tidigare befolkningsantalet i bygden. Till det kommer jägare, rennäring och stugägare, som påverkas av bygget av vindkraftverken. Byggnationerna angår Försvarsmakten också. JAS-planens datorer förvillas nämligen av vindkraftverkens roterande blad när man leker krig. Militären säger därför nej till att bygga vindkraftverk på vissa platser, trots att vindförhållandena är de rätta.

För varje verk får byarna provision på vinsten. Det är procentuellt sett inte så mycket, men ett blåsigt år kan provisionen innebära upp till 15 000 kronor – per verk. De tolv verken på Dragaliden har hittills gett mellan 125 000 och 150 000 under de två år som verken har varit i drift. Skulle visionen om 1 101 vindkraftverk bli verklighet, kan Markbygden håva in någonstans mellan tio och femton miljoner kronor årligen i minst tjugo år. Pengarna kan nästan utan mellanhänder investeras i bygden, i projekt som de boende själva får bestämma över.

Det är ingen överdrift att säga, att det blåser för miljarder i Markbygden.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>